Efter att ha arbetat med denna blogg i nu cirka 4 veckor känner jag att det har gett mig mer än vad jag någonsin hade kunnat ana när jag satte igång med det. Tro det eller ej men jag har faktiskt tagit tag i mina matvanor för att de ska förbättras efter att jag själv har fått läst om hur viktigt det faktiskt är. Trots att alla säger att man inte ska gå och småäta har jag fortsatt, det är först nu när jag har läst och sett det med egna ögon som jag verkligen har slutat. Så jag har gått från att småäta lite onyttigt varje dag till att helt hålla mig ifrån onyttigheter på vardagar. Det bästa av allt är dessutom att jag inte längre känner något sug efter det, jag saknar det inte ett dugg. Så tro mig det går att ändra sina dåliga matvanor bara man vill tillräckligt mycket.

Jag hoppas att jag har fått någon mer med mig i kampen om ett bättre och mer hälsosammare liv efter denna blogg tid. För varje person som bryter mönstret är ett steg i rätt riktning mot en bättre värld, där vi kan höja medellivslängden med några år på grund att vi sköter vår kost.

Det var allt för mig, Taco hej leverpastej!

Betty Förlin

Tyvärr är det inte bara individen som väljer att ta droger som drabbas av problem, utan hela samhället och staten påverkas och får betala för dennas val.

Droger och alkohol kan leda sjukdomar, som blir dyra för samhället att behandla. Till exempel rökrelaterade sjukdomar så som lungcancer och kol, och trots att staten får in skatteintäkter från tobaksskatten täcks inte sjukvårdskostnaden för dessa sjukdomar på långa vägar.

Missbrukarna får även bidrag, t.ex. socialbidrag, som de sedan lägger på fel saker.

Är det rätt att en del av skattepengarna ska gå till deras droger?

Själv tycker jag inte det.

Varför inte ge Susanne med underbetalt jobb, 2 barn och en lägenhet som måste repareras lite extra pengar istället? Eller kanske Anders som fick en stroke och sitter halvt förlamad i rullstol och inte kan arbeta?

Jag vill inte låta alltför hård men missbrukarna har själva valt att börja med droger, de gjorde det vägvalet och det borde inte missgynna andra.

Vi alla vet att narkotikamissbruk kostar enorma summor pengar, har alla droganvändare enormt mycket pengar?

Nej, därför ökar kriminaliteten i samhället om drogerna ökar, och det kan ställa till stora skador och kosta staten ytterligare stora summor pengar.

Alkohol och narkotika kan också göra människor oförsiktiga, oansvariga och aggressiva och skapar därför andra onödiga problem såsom misshandel, sexuella övergrepp/våldtäkt, sjukdomar, fyllekörningar och andra saker de inte borde göra.

Droger ger alltså ingenting positivt till samhället, förutom då de används inom vården, men det utgör inte sådan stor skala mot resterande användning.

Jag har inget svar på hur man ska lyckas förgöra drogerna, troligtvis kommer de alltid att finnas där. I framtiden kanske i ännu större mängder.

Eftersom det finns folk som mer än gärna vill sänka människor och samhällen, för de tjänar grova pengar på det. FN:s uppskattning av vad narkotikahandeln är värd är 300 miljarder dollar per år, endast vapenindustrin är större.

Jessica Redander

Att kunna hantera stress är en framgångsfaktor som kommer att förbättra din hälsa. Här nedan följer 10 enkla råd som kan hjälpa dig på vägen, men kom ihåg att om du misstänker att du drabbats av långvarig stress är det en god idé att uppsöka en doktor.

Balansera

Försök hitta en balans mellan familj, arbete och fritid som passar dig. Skilj på arbete och fritid, odla egna intressen. Stress kommer inte alltid från arbetsplatsen, men symptomen påverkar den ofta.

Sätt realistiska mål

Lär känna dina begränsningar och sätt ribban på rimlig nivå. Du behöver inte vara duktig på allt. Du behöver framförallt inte jämföra dig med andra. Det är OK att säga ifrån när kraven blir för höga och det är helt rätt att säga nej vid behov.

Ge dig tid

Se till att du får tid för eftertanke och återhämtning, utveckling och glädje. Planera inte fullt varje dag, ha lite tid över för oförutsedda händelser. Se till att du får tid till dig själv.

Sortera, prioritera och delegera

Vad är viktigt och vad är mindre viktigt? Vad kan du överlåta till andra? Välj bort sådant du inte kan påverka och sådant som inte ligger inom ditt ansvarsområde. Välj det som ger dig glädje. Skaffa dig ett perspektiv om vad som är viktigt och diskutera det med dina kolleger. Har du svårt att säga nej, be att få återkomma och gå hem och träna på att säga nej.

Slösa inte energi

Reta inte upp dig på småsaker.

Analysera ditt stressmönster

Lär känna dig själv. Hur reagerar du? Vilka situationer skapar stress? Vad kan du påverka i dessa situationer? Hur tillgänglig behöver du vara? Vad kan du göra för att förändra attityderna för det?

Lätta på trycket

Tala om vad du tycker och känner. Det är bättre att säga ifrån än att du bär irritation och ilska inom dig. Verka för ett öppet klimat.

Motionera

Rör på dig minst en halvtimme per dag. Det ger mer ork och bättre kondition. Regelbundenheten är viktig, så försök hitta enkla sätt att röra dig på. Gå eller cykla till jobbet, spring i trappen eller skapa en motionsgrupp på arbetet.

Ät bra

Ät en varierad kost och framförallt frukost, lunch och middag på någotsånär regelbundna tider. Variationen är viktig för tillskottet av alla vitaminer och proteiner. Ät t.ex. inte samma frukost varje dag, variation ger också ett skönt avbrott.

Återhämtning

Lär dig snabbavslappning när du känner att du har gått upp i varv i onödan. Se till att du får ordentligt med sömn, kroppen behöver ca. 7 timmar. Den djupa sömnen är viktig för kroppens återhämtning och återuppbyggnad. Ta pauser under dagen, fikapauser är en viktigt social aktivitet och ger samtidigt avkoppling.

Källa: http://www.doktorn.com/artikel/10-tips-hur-du-hanterar-stress

Vad som framkallar stress är väldigt individuellt, och det går inte att peka på någon särskilld orsak. Överlag kan man se att stress orsakas av omgivningens och dina egna krav utifrån dina egna resurser. Men som tidigare nämnt, stressfaktorerna ändras utefter samhällets utveckling. Idag är en vanlig stressfaktor tid. Att ständigt känna att man har för mycket saker att göra på för lite tid. Prestation och resultat är också en stressfaktor. Båda de här exemplen ligger nära mig, men det finns också miljoner människor som stressar p.g.a. hunger, övergrepp eller sjukdom. Stressfaktorer är också beroende på ålder, kön, position i samhället, yrke och en rad andra saker. För mig kan stress vara att klara gymnasiet, för dig kanske det innebär att spendera mer tid med barnen, och för en tredje att få mat för dagen.

Att människan är ett flockdjur, känner du redan till, men att det faktiskt ligger i vår natur att vilja bli bekräftade av andra från vår egen ”ras” är en stor stressfaktor så väl då som nu. Att passa in och bli omtyckt hänger ihop med utseendefixeringen i dagens samhälle. Vi strävar efter bekräftelse och mår psykiskt dåligt om vi utesluts från en grupp. Förr handlade det mer om prestation, de individer som var för svaga, korta, långsamma etc. uteslöts ur gruppen, det handlade också om Darwins konspirations teori om att den starkaste överlever.

Många ungdomar upplever idag att de känner en enorm stress p.g.a. skolan. Vi talar nu om den långvariga stressen som ofta leder till depression. Det har pågått en het debatt kring skolan, ungdomar och stress. Är det rätt att pressa ungdomar till resultat redan i unga år? Är det rätt att börja betygsätta i årskurs 6? Här nedan följer en länk till SVD, om just ungdomar och stress.

http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/barn-och-unga/gymnasieungdomar-och-stress_2600891.svd

Stress är ett beteende som funnits med oss sedan urminnes tider. Att stress är framkallat av samhällets krav på t.ex. utseende och prestation, är teorier som vi kan slå hål på direkt. Stress skulle man kunna likna med en försvarsmekanism som människan bär med sig från tiden då vi var jägare, samlare och nomader. Stress är i grund i botten någonting positivt, en reaktion som från början är menad till att öka prestationsförmågan hos människan. Stress framkallar adrenalin, noradrenalin och kortisol. Ämnen som ger dig extra kraft och energi.

När vi känner oss hotade av någonting, vare sig det är en tiger på savannen eller brist på tid, fungerar stressen som en försvarsmekanism. Kroppen reagerar då med en typ utav alarmreaktion. Reaktionen är väldigt avancerad, och kroppen börjar justera funktioner. Kroppen ser till så att blodet går ut till muskler istället för till magen som under ”normalt” tillstånd. Synen skärps också. De här var ett funktionellt beteende för människan som levde på savannen. Man kunde lättare upptäcka en tiger med skärpt syn, och man var snabbare och starkare p.g.a. blod tillförseln i musklerna, och då lättare fly undan faran. Stress orsaker idag, är sällan tigrar på savannen (om vi avgränsar oss till I-länderna), stress i dag kan vara, för att fortsätta med samma exempel, brist på tid. Att pappershögen på skrivbordet växer och växer är ingenting vi kan åtgärda med ökad fysik.

Stress har alltså funnits i alla tider, men våra stressfaktorer har ändrats. I och med att orsakerna till stress ändrats, men inte vårt medfödda försvar mot den, har stress idag fått en mer negativ klang. Det finns två typer av stress, man brukar tala om långvarig- och kortvarigstress. Kortvarigstress beskrivs som den stress som faktiskt är nyttig för oss. Att drabbas av kortvarigstress anses av många forskare kring ämnet, som någonting positivt. Kortvarigstress ökar prestationsförmågan, och vilket namnet vittnar om, är kortvarig. Långvarigstress däremot håller i sig en lång tid och är mer blockerande. Drabbas man av långvarigstress kan det leda till desperation och sömnbrist som i sin tur kan leda till alvarliga sjukdomar.

Långvarigstress kan leda till:

•   Trötthet

•  Olust att stiga upp, och gå till arbetet

•  Sämre sömn, kan i sin tur leda till störd ämnesomsättning, sämre immunförsvar, sämre prestationsförmåga, att hormonproduktionen påverkas.

•  Likgiltighet, nedstämdhet

•  Humörsvängningar

•  Irritation

•  Depression

•  Ångest

•  Kroppens återuppbyggnad försämras, cellproduktionen och ämnesomsättningen blir sämre.

•  Sämre prestationsförmåga

•  Minskad uppmärksamhet

•  Minskad koncentrationsförmåga

•  Glömska, minnesluckor, sämre närminne

•  Obeslutsamhet

•  Hjärt- och kärlsjukdomar

•  Ökat blodtryck

•  Förhöjt LDL-kolesterol

•  Ökad risk för diabetes, typ 2. Insulinresistens.

•  Ökad risk för fetma

•  Spänningshuvudvärk, migrän

•  Muskelspänningar i nacke, axlar och skuldror

•  Hjärtklappning

•  Magproblem, förstoppning, diarré

•  Hudproblem, astma

•  Minskad sexlust

•  Utarmning av vitaminer och mineraler

•  Snabbare åldrande

•  Förvärrat ärftligt håravfall, gråtthår

•  Ökad risk för utbrändhet

•  Sämre självkänsla

•  Drar sig undan

•  Minskad kreativitet

•  Minskad livskvalitet

•  Ökad risk för canser

Följderna handlar mycket om att kroppen inte vet hur den ska bemöta den stress vi känner inför problem, så som att vi inte räcker till eller brist på tid.

Här nedan följer en artikel från webtidningen hälsosidorna om just stress.

enhttp://www.halsosidorna.se/Stress.htm

Alla människor i världen har olika matvanor, vissa är bra medan vissa är lite sämre. Men vad beror det på att några äter bättre än andra?

En bra matvana kan betyda mycket mer än du kanske tror. Om du kombinerar fysisk träning med en god matvana kan du förebygga en rad hälsoproblem exempelvis hjärt-/kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, stroke, sjukdomar i rörelseorganen, vissa cancerformer och även psykisk ohälsa.

Vill man istället se till att man får den bästa förutsättningen för en bra hälsa ska man ha bra matvanor och se till att man får i sig näringsrik mat.

Svaret på frågan varför vissa äter bättre än andra, är att det beror på ålder, kön, utbildning, social situation och var du bor med mera. Det är faktiskt så att de med låg utbildningsnivå faktiskt har sämre matvanor, det här gäller främst hos män.

I Sverige är våra matvanor så illa att de faktiskt bara är en av tio som äter enligt Livsmedelsverket allmänna kostråd om frukt, grönsaker och frukt. Samtidigt äter tre av tio söta och feta livsmedel, som godis, läsk och kaffebröd, minst en gång per dag.

Våra matvanor måste verkligen förbättras.

Här kan ni läsa en artikel som handlar lite mer fördjupat om hur våra matvanor ser ut i Sverige och varför de ser ut som det gör.

Slutligen tycker jag att vi borde sammarbeta med strävan mot samma mål, att minska fetma och andra sjukdomar som orsakas av att vi har alltför många dåliga matvanor.

Betty Förlin

Kosttillskott var något som jag trodde bara användes av elitidrottare men efter sökningar på nätet har jag märkt att många fler än man tror som faktiskt använder sig av det. Men är det verkligen så bra som de tror? Jag har som sagt gjort lite efterforskningar om just kosttillskott och nu ska jag berätta vad jag kom fram till.

Kosttillskott är vitaminer och mineraler i koncentrerad form. Men viktigt att komma ihåg är att kosttillskott inte används som ersättning för vanlig mat utan som komplement. Man kan alltså inte kompensera dålig kost med kosttillskott.

Oftast säljs kosttillskott i form av kapslar, tabletter och pulver. Men de allra flesta får trots att det finns brister i våra matvanor i sig tillräckligt med vitaminer och mineraler utan att behöva ta kosttillskott. Så för de flesta är alltså kosttillskott inte nödvändigt.

Men det finns vissa perioder i livet där det kan vara bra att ta kosttillskott för att se till att man verkligen får i sig det som man behöver. Här är några:

·      Vitamin D till alla barn upp till två års ålder. Vissa barn behöver fortsätta med D-vitamintillskott även efter            två år.

·      Folsyra till kvinnor som kan tänkas bli gravida.

·      Vitamin D till äldre som inte regelbundet vistas ute.

Även fast alla tjatar om att det är så bra med vitaminer och mineraler kan det bli väldigt skadligt för kroppen i för hög grad. Man måste därför vara försiktig och följa anvisningarna på förpackningarna av kosttillskott noggrant. För gränsen mellan vad som är nyttigt för kroppen och vad som kan leda till negativa effekter är hårfin. Därför är det viktigt att man absolut inte ligger på gränsen på att ta för mycket.

Är man idrottare är det viktigt att man är extra försiktig med vad man tar för kosttillskott eftersom många av dem kan klassas som dopning. Om man går in och läser på Riksidrottsförbundet kan man tydligt se att de helst avråder från några som helst kosttillskott för att man ska vara helt på den säkra sidan. Man kan även läsa om vilka kosttillskott man kan ta och vilka man bör undvika om man verkligen känner att kosttillskott är nödvändigt.

Men även om man inte är idrottare kan det vara väldigt svårt att veta vilka som faktiskt är hälsosamma och vilka som faktiskt kan skada kroppen. I en artikel från DN kan man läsa om att många kosttillskott som människor dagligen äter är hälsofarliga. Till er som använder kosttillskott vill jag bara säga att jag tycker att ni borde undvika det i största möjliga mån eftersom vissa kosttillskott kan innehålla förbjudna ämnen.

Betty Förlin

Att känna stress, är nog en känsla som de flesta redan har bekantat sig med. Men vad är stress egentligen? Hur kan man på bästa sätt motverka den? Är den skadlig för oss? Att ta upp ämnet stress känns mycket aktuellt med tanke på den allt mer utseendefixerade, miljöpåverkade och konkurrenskraftiga värld vi lever i. Men finns det större anledning till att stressa mer nu än för 100 år sedan? Har stressen ökat hos människan och iså fall varför? Det finns en rad frågor kring ämnet stress som jag tänkte försöka reda ut. Jag hoppas även på att kunna bidra med tips och råd för att förbättra din hälsa, genom att just stressa minde.

Evelina Andersson.

Eftersom jag läser det samhällsvetenskapliga programmet med special inriktning på beteendevetenskap är jag väldigt intresserad av vad som får människor att börja med narkotika och alkohol i den mängden så att de fastnar i ett missbruk.

Den mänskliga hjärnan har ett belöningscentrum, och detta aktiveras genom att man tar hand om sin kropp, gör bra saker, får beröm, blir förälskad osv.

Men man kan stimulera belöningscentrumet på konstgjord väg, genom narkotika, alkohol, nikotin men även med hjälp av koffein.

Denna effekt är en stor orsak till att människor använder och blir beroende av droger, eftersom stimuleringen av belöningscentrum blockerar de känslor som de inte står ut med.

Missbruket är alltså en genväg till falsk lycka, och ju mer de använder sig av den desto mer stimulans(större doser med droger) behövs för att må bra.

När man sedan gör ”bra saker” i livet utan droger fungerar inte belöning lika bra, och man måste ta en drog för att få den där ”må bra”-känslan igen.

De flesta av människorna som slutar upp som missbrukare har oftast dessa kännetecken gemensamt ångest, sårbarhet, nedstämdhet, impulsivitet, har ett ökat behov av spänning i livet och påverkas lätt av andra och av vad de ser och hör.

Det visar även ganska ofta att missbrukare har svårigheter att klara skolan, och har bristande erfarenhet av kärlek, uppmärksamhet och trygghet. I de flest fall kommer de även från familjer där åtminstone en förälder överkonsumerade alkohol. Trauman som sexuella övergrepp och misshandel kan också spela in.

Men själva missbruket börjar vanligen när ens ”grupp” ser det som normalt att använda vissa droger, då är risken stor att man tar till sig dessa värderingar. Med grupp kan man tänka sig familjen och uppväxtförhållanden, eller kompisar.

Om du känner för att fly verkligheten någon gång, tänk igenom det en gång till.

Risken att rasera hela ditt liv står bakom hörnet, är det värt?

Jag har kollat på TV4 Kalla Fakta – Droger i skilda världar

Länkar till programmet finns i slutet av inlägget, den är uppdelad i två delar och ligger på youtube.com

Programmet var från 1998, så man får tänka att det antagligen ökat ytterligare med droger i Sverige. För i programmet nämner de att dubbelt så många unga testar droger idag mot i början av 90-talet.

De nämner även att Sverige inte haft så mycket problem med droger, men Europa ligger ju precis utanför dörren och nu idag(2012) är drogerna här och har vart ett tag. Europa måste nu komma fram till en lösning tillsammans för att minska drogerna.

På filmen nämner de att alla slags människor tar droger på fest och inte bara ”ravare”.

Det var på 60-talet droger kom på allvar till Sverige, flower power, och en av sju testade droger.  Men regel efter regel började uppkomma då:

·      1968 – infördes narkotikastrafflagen

·      1982 infördes tvångsvård för missbrukare

·      1988 kriminaliserades bruk av droger

·      1993 infördes fängelse i straffskalan för bruk av droger

På filmen anses Sverige ha EU:s strängaste narkotikapolitik(1998), både bruk och innehav är förbjudet.

I filmen jämförs lite olika länder och hur de ser på droger i Europa.

Man får följa några svenska ungdomar till en technofestival i Berlin, där troligtvis de flesta tog tabletter eller rökte på. Något som troligtvis inte skulle skett i Sverige, eftersom övriga Europa anses mycket mer öppnare om droger än vi.

I Holland ser staten genom fingrarna och tillåter coffeshops. Vilket är som barer, fast man kan istället beställa Cannabis. Något som staten tillät eftersom de hade stora problem med tunga droger, t.ex. heroin, och trodde att genom legalisera Cannabis skulle den tunga narkotikan minska, vilket den faktiskt gjorde.

Men det är mycket noga att coffeshopsen håller fem regler:

·      åldersgräns 18år

·      ingen tung narkotika

·      det måste hållas rent och snyggt

·      sälja högst 5g åt gången

·      man måste ha tillstånd för att sälja Cannabis

”Testcenter” är något som staten också tillåtit, där vem som helst kan testa om sina droger är rena. Något som görs för att dödligheten ska minska.

Om vi nu återgår till 2012 igen kanske Sverige måste se över sin drogpolitik, kanske ta lärdom av några andra länder ute i Europa.

http://www.youtube.com/watch?v=HWB6bR2XQQc

http://www.youtube.com/watch?v=9y14wF_L-P4

Jessica Redander

Att ha arbetat med sömn har för mig varit otroligt givande. Jag tycker att jag kan tillämpa de kunskaper som jag nu besitter i vardagen, och det hjälper mig att förbättra min hälsa. Några exempel på iaktagelser jag gjort i vardagen hittar du nedan:

När jag är sjuk, märker jag att jag blir väldigt trött. Att sova har alltid varit ett bra sätt –för mig- att kurera mig på. När jag ibland har viktiga prov i skolan och tvingar mig att gå, även fast jag är sjuk, märker jag att jag sjuknar om. När vi sover producerar kroppen en del ämnen som kroppen inte kan producera under dagtid, där ibland ett ämne som stärker immunförsvaret. Nu kan jag förstå varför jag tjänar så mycket på att sova under sjukdom! Det här gäller sjukdomar så som förkylning, magsjuka, inte genetiskt betingade sjukdomar.

Jag kan också förstå varför mina småkusiner sover så mycket! Eftersom hjärnan bearbetar intryck under sömnen, är det klart att dem behöver mer sömn! Bebisar har inte mycket erfarenhet vilket gör att varje dag blir en total överraskning med massor med nya människor, saker, miljöer. Självklart blir deras hjärnor trötta och måste börja sortera, bearbeta intrycken. Sömn är en förutsättning.

Jag blev ofta arg som barn när jag var tvungen att gå och lägga mig efter bolibompa. Varför fick mamma och pappa vara uppe hur länge de ville? Nu vet jag. Som barn, och som tonåring behöver man mycket sömn, betydligt mycket mer än vuxna. En anledning är att under sömnen producerar kroppen nämnvärt mycket mer tillväxthormon än den gör under vaket tillstånd. Barn och ungdomar som fortfarande växer, behöver alltså sova mycket!

Evelina Andersson.

Sömnen är livsviktig för oss det vet forskarna säkert, men varför? Vetenskapsmän har ännu inte kunnat fastställa vad det är för fenomen som endast existerar i sömnen och som spelar en så avgörande roll i våra liv. Peter Rost, krönikör för webbtidningen Realtid har sammanställt olika teorier och vetenskapliga experiment vad gällande frågan.

Man tror tillexempel att kroppen producerar tillväxthormon under sömnen. Kroppen ska också producera ämnen som förstärker immunförsvaret, så under förutsättningar att den studien stämmer, kan man alltså dra slutsatsen att personer som sover mer, håller sig friskare! Man vet att det pågår processer, reaktioner i hjärnan medan vi sover, processer som hjärnan inte klarar av att utföra under vaket tillstånd, men man är inte säker på vad.

Här nedan följer en länk med en del teorier vad gällande varför sömnen är så viktig för oss. Jag vill vara tydligmed att inget av det här är fastställt, och att det alltså inte finns något direkt svar på frågan, ”Varför är sömnen viktig för oss?”

Hur många gånger har man inte hört någon säga att man blir tjock av fett. Förvisso är det sant men det är minst lika mycket falskt. För man blir inte tjock av alla sorts fett, utan bara av vissa fetter. Nu ska jag försöka klargöra vilka fetter som vi faktiskt måste äta för att må bra och vilka vi borde undvika.

Vi behöver fett för att kroppen ska kunna bygga och reparera celler och tillverka hormoner och hormonliknande ämnen. Men fett behövs också för att vi ska kunna ta upp de fettlösliga vitaminerna A, D, E och K.

Men inte nog med det så ser fett även till att vi får i oss de livsnödvändiga fettsyrorna. Fettsyrorna kan vi bara få i oss genom att äta fett eftersom vår kropp inte kan producera dessa. Men då måste man faktiskt ta sitt ansvar och äta fett eftersom fettsyrorna påverkar ett antal funktioner i vår kropp. Som bland annat vårt blodtryck, blodets levringsförmåga och immunförsvaret.

Fettet i kroppen fungerar som en energireserv. Till skillnad från kolhydrater som kroppen använder direkt som energi så lagras fettet och kan sedan användas när kroppen börjar ta slut på energi.

Det finns olika sorters fett, vilka är mättat fett, enkelomättat, fleromättat fett och transfett. Skillnaden är på vilket sätt fettsyrorna är uppbyggda.

Mättat fett kan vi hitta i animaliska livsmedel och en del vegetabiliska oljor. Några exempel på livsmedel är:

•   fet mjölk och fil

•   smör och matfettsblandningar baserade på smör

•   ost

•   fett kött och charkprodukter som korv och bacon

•   grädde, glass och bakverk

•   choklad

•   kokos- och palmolja.

Enkelomättat fett kan vi hitta i livsmedel som:

•   olivolja och oliver

•   rapsolja och matfetter gjorda på rapsolja

•   mandel, hasselnötter, cashewnötter och jordnötter

•   avokado

•   kyckling.

Fleromättat fett består i viktigaste del av omgea-3 och omega-6 och finns i livsmedelena:

•   fet fisk som lax, makrill, sill, strömming och sardiner

•   rapsolja och matfetter gjorda på rapsolja

•   solros- och majsolja

•   olja från dådra, Camelina sativa, som finns i många matfetter

•   sesamfrö och sesamfröolja

•   linfrö och linfröolja

•   valnötter.

När du nu läser det här antar jag att du precis som jag känner att man äter mycket mer mättat fett och alldeles för lite fleromättat fett. För det är faktiskt så att alltför många äter just för mycket mättat fett och det kan öka mängden kolesterol i blodet i vilket i sin tur ökar risker för hjärt- och kärlsjukdomar. Däremot om man äter mer enkelomättat och fleromättat kan man minska risken för dessa sjukdomar. Transfett ska man också försöka undvika i största möjliga mån eftersom även det ökar risken för sjukdomar.

Men man kan även få andra sjukdomar som t.ex. fetma. De flesta har säkert hört talas om denna sjukdom och den är mycket vanlig världen över. I länder där mycket av den mat man äter är onyttig och innehåller stora mängder mättat fett är fetma ett stort samhällsproblem. Bland andra England och USA brukar förekomma i diskussioner när man talar om fetma. Sjukdomen är en följd av att kroppen lagrat så mycket fett att det blir till ett negativt tillstånd.

Enligt SCB (statistiska centralbyrån) är drygt varannan man och drygt var tredje kvinna överviktig. Detta visar en studie från år 2010.

Att man drabbas av fetma kan bero av flera olika orsaker. Det kan ha med vilken livsstil man har, det vill säga vilken mat man stoppar i sig och hur mycket man motionerar osv. Men det kan även ha att göra med det arv man bär med sig från sina föräldrar, det har länge varit känt att om föräldrarna är överviktiga är risken för överviktiga barn större. Flera forskargrupper forskar i vad som händer i kroppen och vilka anlag som gör att man blir överviktig. I en artikel av Ann-Marie Dock från internet tidningen Forskning och medicin kan man läsa om sådan forskning från Karolinska Institutets institution för medicin.

Betty Förlin

Alkohol, drycken som får flera tusen människor att avlida varje år endast i Sverige. Ändå är det inget regelbrott att konsumera alkohol, som det annars är när du använder droger. Dock finns det fler undantag, t.ex. rökning som jag kommer återkomma till i ett senare inlägg.

Alkohol, eller rättare sagt etanol, är en psykoaktiv drog, som påverkar signalsubstanser i hjärnan. Signalsubstanserna är molekyler som fungerar som signalämne och förmedlar information mellan en nervcell och en annan.

Små mängder alkohol ökar hjärnans utsöndring av dopamin, vilket är ett ”må-bra”-ämne, och serotonin, vilket är ett ångestdämpande ämne.

Troligtvis därför alkoholbruk är så vanligt, hämningarna minskar.

Om man fortsätter så att alkohol intagen blir större utsöndras istället GABA och glutamat, GABA verkar dämpande på hjärnans aktivitet och glutamat har betydelse för utvecklingen av alkoholberoendet. Serotoninnivån börjar även sjunka istället för att stiga, vilket leder till effekten mer ångest.

Vid konsumtion av alkohol skadas nervcellernas utskott, nervtrådarna, och hjärnas vita substans. Nervtrådarna är viktiga för minnet, och den vita substansen för signalhastigheten. Men dessa skador är inte bestående utan går tillbaka till ursprungsläget, om inte alkoholintaget pågått under en lång tid, alkoholism.

Tyvärr visar statistik att alkoholkonsumtionen ökar bland unga.

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article10197567.ab

Denna artikel ovan handlar om att det är trendigt att dricka igen, alkoholkonsumtionen bland unga är idag nästan lika hög som under rekordåren på 70-talet i Sverige.

Befolkning i vårt land har fått en liberalare inställning till alkohol, vilket gör att tillgängligheten och utbudet ökar och priserna sjunker.

För att lyckas få ungdomarna att supa mindre måste hela den totala konsumtionen av alkohol minska för alla, då kanske det går.

Jessica Redander