Efter att ha arbetat med denna blogg i nu cirka 4 veckor känner jag att det har gett mig mer än vad jag någonsin hade kunnat ana när jag satte igång med det. Tro det eller ej men jag har faktiskt tagit tag i mina matvanor för att de ska förbättras efter att jag själv har fått läst om hur viktigt det faktiskt är. Trots att alla säger att man inte ska gå och småäta har jag fortsatt, det är först nu när jag har läst och sett det med egna ögon som jag verkligen har slutat. Så jag har gått från att småäta lite onyttigt varje dag till att helt hålla mig ifrån onyttigheter på vardagar. Det bästa av allt är dessutom att jag inte längre känner något sug efter det, jag saknar det inte ett dugg. Så tro mig det går att ändra sina dåliga matvanor bara man vill tillräckligt mycket.

 

Jag hoppas att jag har fått någon mer med mig i kampen om ett bättre och mer hälsosammare liv efter denna blogg tid. För varje person som bryter mönstret är ett steg i rätt riktning mot en bättre värld, där vi kan höja medellivslängden med några år på grund att vi sköter vår kost.

 

Det var allt för mig, Taco hej leverpastej!

 

Betty Förlin

Alla människor i världen har olika matvanor, vissa är bra medan vissa är lite sämre. Men vad beror det på att några äter bättre än andra?

 

En bra matvana kan betyda mycket mer än du kanske tror. Om du kombinerar fysisk träning med en god matvana kan du förebygga en rad hälsoproblem exempelvis hjärt-/kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, stroke, sjukdomar i rörelseorganen, vissa cancerformer och även psykisk ohälsa.

Vill man istället se till att man får den bästa förutsättningen för en bra hälsa ska man ha bra matvanor och se till att man får i sig näringsrik mat.

 

Svaret på frågan varför vissa äter bättre än andra, är att det beror på ålder, kön, utbildning, social situation och var du bor med mera. Det är faktiskt så att de med låg utbildningsnivå faktiskt har sämre matvanor, det här gäller främst hos män.

 

I Sverige är våra matvanor så illa att de faktiskt bara är en av tio som äter enligt Livsmedelsverket allmänna kostråd om frukt, grönsaker och frukt. Samtidigt äter tre av tio söta och feta livsmedel, som godis, läsk och kaffebröd, minst en gång per dag.

Våra matvanor måste verkligen förbättras.

 

Här kan ni läsa en artikel som handlar lite mer fördjupat om hur våra matvanor ser ut i Sverige och varför de ser ut som det gör.

Slutligen tycker jag att vi borde sammarbeta med strävan mot samma mål, att minska fetma och andra sjukdomar som orsakas av att vi har alltför många dåliga matvanor.

Betty Förlin

Kosttillskott var något som jag trodde bara användes av elitidrottare men efter sökningar på nätet har jag märkt att många fler än man tror som faktiskt använder sig av det. Men är det verkligen så bra som de tror? Jag har som sagt gjort lite efterforskningar om just kosttillskott och nu ska jag berätta vad jag kom fram till.

 

Kosttillskott är vitaminer och mineraler i koncentrerad form. Men viktigt att komma ihåg är att kosttillskott inte används som ersättning för vanlig mat utan som komplement. Man kan alltså inte kompensera dålig kost med kosttillskott.

Oftast säljs kosttillskott i form av kapslar, tabletter och pulver. Men de allra flesta får trots att det finns brister i våra matvanor i sig tillräckligt med vitaminer och mineraler utan att behöva ta kosttillskott. Så för de flesta är alltså kosttillskott inte nödvändigt.

 

Men det finns vissa perioder i livet där det kan vara bra att ta kosttillskott för att se till att man verkligen får i sig det som man behöver. Här är några:

 

·      Vitamin D till alla barn upp till två års ålder. Vissa barn behöver fortsätta med D-vitamintillskott även efter            två år.

·      Folsyra till kvinnor som kan tänkas bli gravida.

·      Vitamin D till äldre som inte regelbundet vistas ute.

 

Även fast alla tjatar om att det är så bra med vitaminer och mineraler kan det bli väldigt skadligt för kroppen i för hög grad. Man måste därför vara försiktig och följa anvisningarna på förpackningarna av kosttillskott noggrant. För gränsen mellan vad som är nyttigt för kroppen och vad som kan leda till negativa effekter är hårfin. Därför är det viktigt att man absolut inte ligger på gränsen på att ta för mycket.

 

Är man idrottare är det viktigt att man är extra försiktig med vad man tar för kosttillskott eftersom många av dem kan klassas som dopning. Om man går in och läser på Riksidrottsförbundet kan man tydligt se att de helst avråder från några som helst kosttillskott för att man ska vara helt på den säkra sidan. Man kan även läsa om vilka kosttillskott man kan ta och vilka man bör undvika om man verkligen känner att kosttillskott är nödvändigt.

Men även om man inte är idrottare kan det vara väldigt svårt att veta vilka som faktiskt är hälsosamma och vilka som faktiskt kan skada kroppen. I en artikel från DN kan man läsa om att många kosttillskott som människor dagligen äter är hälsofarliga. Till er som använder kosttillskott vill jag bara säga att jag tycker att ni borde undvika det i största möjliga mån eftersom vissa kosttillskott kan innehålla förbjudna ämnen.

Betty Förlin

Hur många gånger har man inte hört någon säga att man blir tjock av fett. Förvisso är det sant men det är minst lika mycket falskt. För man blir inte tjock av alla sorts fett, utan bara av vissa fetter. Nu ska jag försöka klargöra vilka fetter som vi faktiskt måste äta för att må bra och vilka vi borde undvika.

 

Vi behöver fett för att kroppen ska kunna bygga och reparera celler och tillverka hormoner och hormonliknande ämnen. Men fett behövs också för att vi ska kunna ta upp de fettlösliga vitaminerna A, D, E och K.

Men inte nog med det så ser fett även till att vi får i oss de livsnödvändiga fettsyrorna. Fettsyrorna kan vi bara få i oss genom att äta fett eftersom vår kropp inte kan producera dessa. Men då måste man faktiskt ta sitt ansvar och äta fett eftersom fettsyrorna påverkar ett antal funktioner i vår kropp. Som bland annat vårt blodtryck, blodets levringsförmåga och immunförsvaret.

Fettet i kroppen fungerar som en energireserv. Till skillnad från kolhydrater som kroppen använder direkt som energi så lagras fettet och kan sedan användas när kroppen börjar ta slut på energi.

 

Det finns olika sorters fett, vilka är mättat fett, enkelomättat, fleromättat fett och transfett. Skillnaden är på vilket sätt fettsyrorna är uppbyggda.

 

Mättat fett kan vi hitta i animaliska livsmedel och en del vegetabiliska oljor. Några exempel på livsmedel är:

•   fet mjölk och fil

•   smör och matfettsblandningar baserade på smör

•   ost

•   fett kött och charkprodukter som korv och bacon

•   grädde, glass och bakverk

•   choklad

•   kokos- och palmolja.

 

Enkelomättat fett kan vi hitta i livsmedel som:

•   olivolja och oliver

•   rapsolja och matfetter gjorda på rapsolja

•   mandel, hasselnötter, cashewnötter och jordnötter

•   avokado

•   kyckling.

 

Fleromättat fett består i viktigaste del av omgea-3 och omega-6 och finns i livsmedelena:

•   fet fisk som lax, makrill, sill, strömming och sardiner

•   rapsolja och matfetter gjorda på rapsolja

•   solros- och majsolja

•   olja från dådra, Camelina sativa, som finns i många matfetter

•   sesamfrö och sesamfröolja

•   linfrö och linfröolja

•   valnötter.

 

När du nu läser det här antar jag att du precis som jag känner att man äter mycket mer mättat fett och alldeles för lite fleromättat fett. För det är faktiskt så att alltför många äter just för mycket mättat fett och det kan öka mängden kolesterol i blodet i vilket i sin tur ökar risker för hjärt- och kärlsjukdomar. Däremot om man äter mer enkelomättat och fleromättat kan man minska risken för dessa sjukdomar. Transfett ska man också försöka undvika i största möjliga mån eftersom även det ökar risken för sjukdomar.

 

Men man kan även få andra sjukdomar som t.ex. fetma. De flesta har säkert hört talas om denna sjukdom och den är mycket vanlig världen över. I länder där mycket av den mat man äter är onyttig och innehåller stora mängder mättat fett är fetma ett stort samhällsproblem. Bland andra England och USA brukar förekomma i diskussioner när man talar om fetma. Sjukdomen är en följd av att kroppen lagrat så mycket fett att det blir till ett negativt tillstånd.

Enligt SCB (statistiska centralbyrån) är drygt varannan man och drygt var tredje kvinna överviktig. Detta visar en studie från år 2010.

 

 

Att man drabbas av fetma kan bero av flera olika orsaker. Det kan ha med vilken livsstil man har, det vill säga vilken mat man stoppar i sig och hur mycket man motionerar osv. Men det kan även ha att göra med det arv man bär med sig från sina föräldrar, det har länge varit känt att om föräldrarna är överviktiga är risken för överviktiga barn större. Flera forskargrupper forskar i vad som händer i kroppen och vilka anlag som gör att man blir överviktig. I en artikel av Ann-Marie Dock från internet tidningen Forskning och medicin kan man läsa om sådan forskning från Karolinska Institutets institution för medicin.

 

Betty Förlin

 

Sallad

200 g pasta

½ honungsmelon, tärnad

1 gurka, i bitar

200 g körsbärstomater

50 g sallad av olika sorter

250 g kyckling, grillad

2 msk mynta, hackad

100 g fetaost

Dressing

4 passionsfrukter

1 msk honung

4 msk olivolja

salt

Tillagning

1. Koka pastan och låt den svalna.

2. Blanda fetaost, melon, gurka, körsbärstomater, salladsblad, mynta, kyckling, och pasta i en stor skål.

3. Blanda dressingen och smaka av med salt och ringla över salladen.

 

Här har jag lagt upp ett recept som jag verkligen kan rekommendera, fördelen med det är att det får med nästan alla näringsämnen av de som behövs för en allsidig kost. Den är också mycket lätt att laga men även perfekt att bjuda på om man vill ha en lite nyttigare måltid än vanligt.

Ett tips är också om man kanske tycker att man rör sig lite för lite för att äta den mängden pasta, kan man byta ut den mot lite långsammare kolhydrater som quinoa eller fullkornsbulgur.

 

Om man nu inte riktigt förstår det där med långsamma kolhydrater kommer här en kort, sammanfattande text om just kolhydrater.

Kolhydrater kommer i princip bara från växtriket och är vår viktigaste energikälla.

Vad händer med kolhydraterna när det är inne i vår kropp?

Det mesta av kolhydraterna bryts ned till en sockerart som kallas glukos. Glukosen behövs för energi till cellerna. Men glukos kan även lagras i levern i form av glykogen och då fungerar som en energireserv. Glukos kan bara användas som bränsle i hjärnan.

Hur snabbt tas kolhydraterna upp i vår kropp?

Det beror på 3 olika faktorer.

1. Hur de är uppbyggda.

2. I vilken form de finns i livsmedlet.

3. Om de har värmebehandlats.

Sen finns det ju också snabba och långsamma kolhydrater. Skillnaden är hur snabbt ett livsmedel påverkar blodsockerhalten. Alltså hur snabbt och länge blodsockernivån påverkas efter det att man har ätit.

Snabba kolhydrater är t.ex. söta drycker, godis, bakverk och vitt bröd.

Långsamma kolhydrater är t.ex. bröd, flingor, pasta och ris.

 

 

Ofta pratas det också om olika viktminskningsmetoder där man ska undvika att äta kolhydrater. Däremot har studier på senare hand visat att detta inte stämmer. Äter man bara tillräckligt med kolhydrater jämfört med hur mycket man tränar så kommer man hålla vikten bättre under en lång tid och även se resultat genom en viss viktminskning.

 

Så för att sammanfatta det här så kan vi säga att kolhydrater är viktigt för att vi ska orka utföra våra vardagliga sysslor och att man ska försöka hålla sig till de långsamma kolhydraterna.

 

Betty Förlin

Nu kommer en liten uppföljare från det förra inlägget jag skrev om, för det kan ju faktiskt vara svårt att veta om man verkligen äter rätt eller inte. Därför har jag nu lagt upp ett test på 5 frågor som bara tar någon minut, där man kan testa sig och se om man verkligen har så goda matvanor som man kanske trodde. Efter testet får man också tips om hur man skulle kunna äta annorlunda för att kunna förbättra sina matvanor.

Bild; grundaren av kostdoktorn.se och The Food Revolution, Andreas Eenfeldt

- Tänkte ta och tipsa er om en riktig bra hemsida. Kostdoktorn.se (länk längst ner) är en hemsida som predikar om olika kostvanor men främst om LCHF som går ut på att få ett så stort intag utav vitaminer, mineraler, grönsaker och fett (naturliga,omättade fetter) och du ska undvika socker,stärkelse och kolhydrater som pasta,bröd, potatis och ris. Komplexa kolhydaret är då ett självklart UNDVIK-mat då det är exakt vad jag skrev ovan. Man kan fortfarande få sig nog med kolhydrater genom olika grönsaker och frukter. Personligen stöttar jag denna diet eftersom jag har prövat den och vet att den fungerar. Dock måste man veta att de finns en risk att man blir grinig och kinkig efter ett tag utan de kolhydraterna kroppen har vant sig vid efter flera år utav intag. Människan har sedan första början levt på bär, frukter och grönsaker. Det är bara de senaste århundranden då bröd, pasta och de andra komplexa kolhydraterna började användas regelbundet och det är då mänskligheten började öka i vikt. LCHF är även ett sätt att frigöra kroppen från de giftiga tillsatserna som fabrikerna tillsätter maten. Alltså är denna kur inte bara en diet för viktminsking utan den kan också rengöra dina inälvor från sådant som kan skada dem och orsaka hjärt och kärlproblem. Ett annat tips är att kolla på filmen The Food Revolution (länk längst ner) som man kan hitta på Youtube bland annat. Filmen är väldigt viktig för er som vill ha mer information om denna diet, rekomenderar det starkt.

Kostdoktorn
The Food Revolution

Lora Matti Izzat